Vad gör man med Gensaxen?
Vad gör man med Gensaxen?
Efter publiceringen exploderade intresset och redan under första halvåret 2013 användes CRISPR-Cas9 i laboratorier runt om i världen för att förändra gener och genuttryck hos allt från bakterier, jäst och gröna växter till zebrafiskar, fruktflugor, möss, råttor och mänskliga celler.
Varför tillåts inte genterapi i Sverige?
Genterapi på kroppsceller är inte lagreglerad i Sverige. Med stöd av uttalandena i ovan nämnda lagförarbeten anses sådan genterapi få utföras här. Forskning kring genterapi på kroppsceller blir i praktiken föremål för prövning i de forskningsetiska kommittéerna.
Vad är skillnaden på genterapi och genmodifiering?
I den hittills vanligaste formen av genterapi förs en korrekt gen in i vissa av patientens celler för att kompensera för motsvarande muterad gen. Det kan liknas vid en transplantation där man överför en gen i stället för ett organ. Den form av genterapi som används i behandlingssyfte är så kallad somatisk genterapi.
Kan Gensaxen bota?
Gensaxen crispr/cas9 låter forskare klippa och klistra i dna. År 2020 tilldelades dess uppfinnare Nobelpriset i kemi, och ett användningsområde är att försöka klippa bort mutationer och bota genetiska sjukdomar.
Vad kan man göra med CRISPR-Cas9?
Kort beskrivet fungerar geneditering med CRISPR-Cas9 så här: Enzymet Cas9 är saxen som kan klippa DNA. För att saxen ska klippa på rätt ställe i genomet tillverkas en bit RNA, en enkelsträngad molekyl som passar ihop med en sekvens på DNA-molekylen som ska klippas, och det är den sekvensen som guidar Cas9 till målet.
Hur påverkas samhället av genteknik?
Gentekniken används i framställandet av läkemedel och vacciner. Den har också medfört, att man redan på fosterstadiet kan avläsa ärftliga sjukdomar (och även andra anlag såsom ögonfärg, kroppsbyggnad m m). Genom så kallad genterapi försöker man också reparera och ersätta "felaktiga" gener.
Är fosterdiagnostik genteknik?
Moderkaksprov och fostervattenprov Med ett moderkaksprov kan några fler genetiska tester utföras. Det går att undersöka om fostret bär på en ärftlig mutation som leder till en välkänd monogen sjukdom, till exempel cystisk fibros eller Huntingtons sjukdom.
