Hur ofta ska man göra Senior alert?

Hur ofta ska man göra Senior alert?

Uppföljning görs efter ca 3 månader, eller tidigare vid behov, nya åtgärder planeras vid behov. Ny riskbedömning görs 1 gång per år samt vid behov vid förändring. Händelser (fall, trycksår, viktnedgång) registreras i Senior Alert då de uppkommer.

Vem utför Senior alert?

Alla steg i den vårdpreventiva processen ska registreras i Senior alert. Enheter inom vård och omsorg kan följa sina resultat och jämföra med resultat för hela Sverige i Senior alerts resultatrapporter.

När kom Senior alert?

2008 lanserades Senior alert.

Vad är syftet med Senior alert?

Senior alert är en del av en nationell satsning för bättre vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Med bra rutiner och arbetsmetoder förebyggs vårdskador såsom trycksår, undernäring och fall. Genom att vara med i Senior alert bidrar du till en bättre vård och ett bättre liv för sjuka äldre.

Varför löper äldre stor risk för att få trycksår?

Risken för trycksår ökar om det tryckutsatta hudområdet utsätts för fukt och/eller temperaturförhöjning. Andra riskfaktorer är olika sjukdomstillstånd som ger försämrad rörlighet, cirkulation och/eller nedsatt känsel. Tryck uppstår då patientens kroppstyngd pressar ihop blodkärlen mot underlaget.

Vilka områden ska du som vårdpersonal vara uppmärksam på Enligt Senior alert?

I Senior alert handlar vårdprevention om att arbeta förebyggande med trycksår, undernäring, fall, munhälsa, blåsdysfunktion samt rehabilitering. Alla områden påverkar varandra.

Vad är Senior Alert Vårdhandboken?

I det nationella kvalitetsregistret Senior alert ingår också detta bedömningsinstrument vilket gör att detta förordas som förstahandsval. Genom att nationellt använda ett och samma instrument kan viktig information samlas till grund för åtgärdsförslag. Det är viktigt att inte bara fokusera på totalsumman.

Vilka orsaker finns till att trycksår uppstår?

Ett trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad. Skadan uppstår när närings- och syretillförseln försämras på grund av ett tryck eller tryck i kombination med att huden förskjuts mot den underliggande vävnaden, så kallat skjuv. Det ger dåliga förutsättningar för läkning.

Vilka personer riskerar att få trycksår?

Hos personer som har svårt att röra på sig finns en risk att trycket blir långvarigt. Cirkulationen blir då mer allvarligt påverkad. Det gör att hudens celler inte får den näring och syre som de behöver, och kan inte göra sig av med restprodukter. Då kan man få trycksår.

Vad är ROAG J och för vilka individer används det?

ROAG-J (Revised Oral Assessment Guide – Jönköping) är ROAG kompletterat med förslag på förebyggande åtgärder som vård- och omsorgspersonal själva kan göra samt vad som bör remitteras till läkare/tandvård. Med hjälp av ROAG-J kan munhälsoproblem inom vård- och omsorg identifieras med god systematik.

Vem arbetar med Vårdprevention?

Som relevanta enhet i kommunen räknas för närvarande särskilt boende, korttidsenheter/verksamheter samt hemsjukvård. Relevanta enheter inom Landstingen räknas för närvarande Geriatrik., Medicin-, Ortopedi-, Kirurgi- samt Infektionsklinik och hemsjukvård.